Ett halvår av äventyr

Halli hallå alla fantastiska människor där ute i världen. Efter 6 månaders uppehåll känner jag mig nu åter någorlunda motiverad till att åter börja blogga, om än kanske inte lika frekvent som förr. Mycket har hänt sedan sist och många av er har förmodligen redan fått uppdateringar om vad jag gör nu för tiden och även lite om vad som har hänt sedan sist. Vissa lite mer och andra lite mindre. Trots detta tänkte jag att det är många som fortfarande är nyfikna på att höra lite mer om de äventyr jag upplevt sedan jag publicerade det förra inlägget här. Helt enkelt en liten uppdatering om livets äventyr. Därför tänkte jag nu, som många gånger tidigare försöka att sammanställa en någorlunda kort sammanfattning. Känner jag mig själv rätt så riskerar det dock även denna gång att istället bli en halv roman...


I början av juni begav jag mig av på en resa som har kommit att förändra mig och mitt liv ganska mycket. Förändra till det bättre. Jag begav mig av på min efterlängtade resa till den svenska fjällvärlden för att äntligen få börja min sommarsäsong på Kebnekaises fjällstation. Jag begav mig av till en plats där man varken kunde ta familj, vänner, kollektivtrafik, mobiltäckning, internet, el, mat eller vatten för givet. Det var en resa som inte bara var ett äventyr yrkesmässigt för mig utan minst lika mycket ett äventyr mentalt. Resan har verkligen gjort att jag insett värdet av att vistas bland människor med positiv energi. Vara med människor som får en att må bra. De jag har att tacka detta för är dels alla underbara gäster som förgyllt min tillvaro med div. uppskattningar men framförallt har jag mina fantastiska kollegor att tacka. De som hela tiden stöttade mig i min utveckling gällande allt. Jag hade helt enkelt fantastiska kollegor! De bästa jag någonsin haft! Aldrig tidigare hade jag ens vågat hoppas på att man kunde gå mer omotiverad än någonsin till jobbet och gå därifrån motiverad och ha ett stort leende på läpparna. Aldrig hade jag vågat hoppas på att jag utan några som helst problem skulle kunna stå inför 100 personer 2 gånger/kväll för att helhjärtat berätta om historiska händelser/mat/dryck.
Sommaren var stundtals en riktig prövning mentalt för mig, det ska jag villigt erkänna. Jag är däremot evigt tacksam för allt den givit mig. Dels har den fått mig att växa otroligt som människa men den har även fått mig att inse vilka som är mina riktiga vänner. Inse vilka som faktiskt älskar mig för den jag är. Härmed vill jag därför ännu en gång tacka alla fantastiska människor som på ett eller annat sätt varit en del av mina minnen under dessa 3.5 underbara sommarmånader. Jag är säker på att vi på ett eller annat sätt ses snart igen på livets äventyrliga väg!

Efter att jag den 23/11 lämnat de som varit mitt allt de senaste månaderna så begav jag mig av på ännu en resa som många inte förstått sig på varför jag gjort. Jag liftade hem genom vårt avlånga land. Ett otroligt äventyr och en riktig utmaning socialt var det men efter nästan 180mil och knappt 1.5 dygn senare så var jag åter hemma i Småland efter att fått äran att på min resa genom landet fått träffa så otroligt många fantastiska personer. På ett eller annat sätt kommer de alla alltid att ha en plats i mitt hjärta. Vissa mer, vissa lite mindre.

Efter 3.5 veckor i söder fick det vara bra för denna gången och jag begav mig åter av norrut. Sedan 25/10 har jag helt enkelt befunnit mig på platsen som till slutet av mars kommer att vara mitt hem. Jag har befunnit mig i Abisko. I vinter har jag alltså bytt ut restaurangen på Kebnekaise fjällstation mot Aurora Sky Station i Abisko. Bestämt mig för att arbeta på platsen som enligt Lonley Planet är världens bästa att uppleva ljuset på (källa). Mer uppdateringar om vad jag hittar på här får ni löpande under säsongen.



Ett halvår har som sagt gått sedan jag senast uppdaterade bloggen. Jag lovar dock att det inte ska dröja lika länge till nästa gång. Tills dess att nästa inlägg publiceras vill jag dock bara framföra att jag absolut inte förnekar att jag allt som oftast kan vara ganska så knäpp när det kommer till vissa saker. Jag kan dock bara intyga att jag älskar det jag gör. Jag älskar att vara lite halvt ovis om framtiden ibland. Jag älskar helt enkelt att jag hela tiden har nya äventyr och utmaningar runt knuten, saker som får mig att uppskatta livet lite extra samtidigt som de får mig att inse att man absolut inte ska ta någonting för givet!